Syömishäiriöliitto - SYLI ry In English
På Svenska
 
Vad orsakar ätstörningar?
 
Information om ätstörningar (framsida)
5. Vad orsakar ätstörningar?

 

I dagens läge anser man att att ätstörningar har en mångfacetterad bakgrund och att de sällan orsakas av enskilda faktorer. Riskfaktorer finns inom samhället, i familjen och andra människorelationer, i biologisk uppsättning och i ungdomsårens utveckling. Personlighetsfaktorer som är kopplade till en ökad risk för att insjukna i en ätstörning antas ha en genetisk bakgrund. Enskilda händelser som orsakar starkt psykiskt illamående eller stress kan fungera som utlösande faktorer för en ätstörning, även om de inte direkt orsakar den. Det viktiga verkar inte vara händelsens typ utan hur den upplevs och vilka slags livsförändringar den för med sig1. Det är ändå ovanligt att kunna peka ut exakt vilka faktorer som utlöst en ätstörning.

Det verkar finnas en koppling mellan ätstörningar och svårigheter i ungdomstidens psykiska och fysiska utveckling. För en del ungdomar orsakar tonårstidens fysiska förändringar osäkerhet och en upplevelse av kontrollförlust i förhållande till den egna kroppen. Också konflikter inom familjen eller andra nära relationer kan påverka uppkomsten av ätstörningssymptom, men ett tydligt orsakssamband mellan ätstörningar och problem i familjen har inte kunnat påvisas.2 Vanligtvis är den insjuknades familj en alldeles vanlig familj med en vanlig familjs problem. Den unga kan ändå reagera på förändringar i familjerelationerna eller i familjens livssituation och ha svårigheter att behandla känslorna som uppstår. I en familj med flera barn kan det hända att den insjuknade är den enda som reagerar med någon form av symptom.

Den insjuknade klarar sig ofta bra på områden som kräver kunskap eller färdigheter, men kan ha ett väldigt sårbart känsloliv. Han eller hon kan ha svårt att acceptera och speciellt uttrycka känslor som upplevs som negativa, till exempel ilska, skam eller hjälplöshet. Det är också vanligt att personer som insjuknat i en ätstörning uppvisar stark självkritik och rädsla för misslyckande.

Samhällets och medias rådande skönhetsideal får ofta bära en stor del av skulden för ätstörningsproblematiken. Det är sant att världen som omger ungdomar framhäver vikten av utseendet och att smalhet har blivit ett slags självändamål. Alltid ifrågasätts inte ens metoderna med vilka man uppnår smalheten. Samtidigt befinner sig de unga i en korseld av förväntningar och press på andra områden. Det finns oändligt med möjligheter och bland alla dessa borde den unga kunna välja sin egen väg. Inom många områden är det också viktigt att vara framgångsrik och framgång i sin tur kopplas ofta till att vara smal. För en ung person vars självkänsla inte ännu har vuxit sig stark kan utseendekraven kännas betungande och den unga kanske upplever att bantning kunde göra honom eller henne mer socialt accepterad och populär.

Risken för att insjukna i ätstörningar har visat sig högre bland sportgrenar som framhäver kroppens estetiska aspekter eller som kräver att vikten hålls inom ett visst område. Man kan ändå inte dra slutsatsen att vissa sportgrenar uttryckligen orsakar ätstörningar, utan det kan vara frågan om till exempel ett lags gemensamma skönhetsideal eller stränga träningskultur som påverkar förekomsten av ätstörningssymptom i just det laget.

Det finns forskning som indikerar att rundhet och övervikt i barndomen ökar risken för att senare insjukna i en ätstörning.1 Oregelbundna måltider, ofta förekommande småätande mellan måltiderna och en tendens att reglera känslor genom att äta (till exempel tröstätande eller ätande då man är spänd inför något) förutspår en ökad risk för hetsätningssymptom hos barn och ungdomar. Andra riskfaktorer för att insjukna i en ätstörning är nedstämdhet, ångestsymptom, humörsvängningar och stark självkritik då de sammanfaller med hetsätningssymptom. Om ett barn eller en ung person uppvisar de ovan nämnda riskfaktorerna kan man genom tidigt ingripande förhindra att en ätstörning bryter ut. Information om hälsosamma livsvanor som ges i en trygg och uppmuntrande omgivning höjer inte risken för att insjukna i en ätstörning.3

Om den unga varit överviktig som barn kan det påverka hans eller hennes uppfattning om sin egen kropp, och kroppsbilden i sin tur påverkar utvecklingen av självbilden. Den unga kanske har blivit retad på grund av sin övervikt eller har upplevt sättet på vilket hans eller hennes vikt uppmärksammats eller tagits upp som kränkande. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur man talar med unga personer om utseende och vikt och sättet på vilket man tar tag i problem med vikten.


1) Keski-Rahkonen, A; Charpentier, P; Viljanen, R (red.). 2008. Olen juuri syönyt, läheiselläni on syömishäiriö. Duodecim.
2) Specialläkare inom psykiatri och ungdomspsykiatri, LT Jaana Ruuska.
3) LT Anu Raevuori.

   
» Tukipuhelin 02 251 9207. Yhteystiedot